I Sverige finns stor potential att förädla skogens restströmmar. Det pågår flera stora satsningar runt om i landet där skogsindustriföretag tillsammans med entreprenörer utvecklar sätt att processa träbaserade råvaror till produkter att göra biodrivmedel av.
– Den stora utmaningen handlar om att göra om fast material till flytande. Just nu pågår ett paradigmskifte där vi håller på att utveckla flera olika tekniker för att kunna förvätska biomaterial till kolväten, det vill säga flytande drivmedel, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Biodrivmedel av skogen
Skogsbolaget SCA är en av de aktörer som storsatsar på att göra biodrivmedel av skogen. Tillsammans med energibolaget St1 utreder de en investering i en ny anläggning för att öka produktionen av biodrivmedel från tallolja, en biprodukt från tillverkningen av sulfatmassa. Det långsiktiga målet är att producera biodrivmedel i så stora volymer att det motsvarar allt bränslebehov från svenskt inrikesflyg.
– Vi är övertygade om att ett hållbart, effektivt skogsbruk och tillhörande gröna produkter har en betydande roll i omställningen av vårt samhälle och som en del av lösningen på det klimathot vi står inför. Vi tror att specifikt biodrivmedel och biokemikalier från restprodukter i vår värdekedja kommer att vara en lönsam affär, säger Mikael Källgren på SCA.
Ta tillvara på hela trädet
Träindustriföretaget Setra specialiserar sig i stället på att göra biodrivmedel av det sågspån de får över vid tillverkningen av trävaror. Tillvägagångssättet heter pyrolys och går ut på att fast massa som grenar, rötter och sågspån snabbt hettas upp, förångas och omvandlas till en pyrolysolja som sedan raffineras till biobensin och biodiesel. Tillsammans med Preem uppför de en produktionsanläggning i Gävle som ska sjösättas 2021.
Startup-företaget RenFuels metod är i stället ett exempel på hur man kan ta tillvara ligninet som finns i massabrukens svartlut för att göra bensin och diesel som sedan kan användas i dagens fordon. Tillsammans med Preem och Rottneros vill de uppföra världens första ligninanläggning för biodrivmedel, placerad i Söderhamn. Också den ska gå i drift runt 2021.
En annan stor aktör som satsar på många olika spår för framställning av biodrivmedel är Södra Skogsägarna. Tillsammans med Statkraft har de bildat företaget Silva Green Fuel vars viktigaste uppgift är att hitta en teknologi för lönsam produktion av framtidens biodrivmedel av skogsråvara. I deras demoanläggning i Norge utvecklas både processer och tekniker för att ta fram biodrivmedel för olika fordonstyper. De satsar också på framställning av biometanol av den råmetanol som uppstår i tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Metanolen kan användas både som rent drivmedel, vid framställning av biodiesel och för att blandas i dagens fossila bensin.
Få ner klimatavtrycket av fossila drivmedel
Södra levererar också tallolja till SunPine som i sin tur förädlar den till råtalldiesel. Genom att blanda in den i fossil diesel och bensin kan man få ner klimatavtrycket i dagens fossila drivmedel – något som SunPine nu investerar ännu mer i genom att satsa 350 miljoner i en anläggning som ska öka deras produktion av tallolja med 50 procent.
– Vi ser en stor potential i att öka produktionen av råtalldiesel, inte genom att avverka fler träd utan genom att utnyttja det befintliga flödet i massabruken, säger Magnus Edin, vd SunPine. Att göra biodrivmedel av tallolja är ett viktigt bidrag till att klara klimatmålen för 2030, men det ska också påpekas att vi inte konkurrerar med andra biodrivmedel. Ska framtidens transporter vara hållbara krävs en kombination av olika drivmedelslösningar.
Enligt SunPines egna beräkningar, baserade på 2018 års siffror, kan deras produktion efter investeringen bidra till att ta bort utsläppen från hela 10 procent av Sveriges alla dieselbilar.
Politiska styrmedel behövs
Tekniken för att påbörja färden mot framtidens hållbara transporter finns i mångt och mycket redan. Det är i många branscher snarare ett nytt tänk och politiska styrmedel som efterfrågas.
Ta flyget som exempel. Eftersom biodrivmedel inte kan konkurrera med de fossila alternativen i pris anser Maria Fiskerud, projektledare för innovationsklustret Fossilfria flygtransporter 2045, att flygbranschen behöver tänka om helt. Här är det primära inte att ta fram nya tekniker utan att arbeta fram nya värdekedjor med attraktiva affärsmodeller och tjänster.
– Vi kan inte sätta de biobaserade alternativen i konkurrenssituation med de fossila. I stället handlar det om att vi måste förhålla oss till ett nytt ekosystem där de stora investeringarna ofta ligger i början medan det är aktörerna i slutet av värdekedjan som tjänar mest pengar på omställningen till biodrivmedel. Vi behöver hitta en modell där alla inblandade är med och samfinansierar utvecklingen, säger Maria Fiskerud.
Försvårande faktorer för ett införande
Det finns flera faktorer som försvårar införandet av biodrivmedel i flyget, bland annat är det förbjudet att ha mer än 50 procent biodrivmedel i flygbränsle. Samtidigt föreslås lagändringar för att underlätta omställningen. I utredningen Biojet för flyget, som sett över möjligheten att få in mer förnybara bränslen i flyget, föreslås att det bör införas ett slags reduktionsplikt. Den ska påminna om den som gäller för vägfordon och innebär att man blandar in biodrivmedel i fossil diesel och bensin för att minska utsläppen av växthusgaser och öka användningen av biodrivmedel.
Även IVA-rapporten Så klarar Sveriges transporter klimatmålen betonar betydelsen av politiska styrmedel.
– För att få i gång en inhemsk drivmedelsproduktion behöver vi styrmedel som prioriterar investeringar i produktionsledet och kommersialisering av ny teknik i stället för att, som det ser ut i dag, i huvudsak premiera konsumentledet. Med dagens styrmedel har vi fått en situation där vi importerar i stället för att göra drivmedlet själva, säger Hans Folkesson, ordförande för arbetsgruppen Transportsystem inom IVA:s projekt Vägval för klimatet.
