Ett hållbart skogsbruk gynnar mångfalden

Foto: iStock

Ett hållbart skogsbruk går hand i hand med biologisk mångfald. Betyder det att vår flora och fauna är densamma som för runt hundra år sedan eller har något ändrats?

Vi vet ganska lite om hur mångfalden i skogen faktiskt har förändrats genom historien. Det är svårt att skatta populationsstorlekar av insekter, svampar, lavar och mossor. Men indirekt kan antalet arter och populationer bedömas genom att titta på de strukturer och miljöer som olika arter kräver.

Om man räknar alla naturtyper, och inte bara skog, har 202 arter registrerats som försvunna i Sverige sedan 1850 enligt Rödlistan. Samtidigt har, under samma period, den svenska häckfågelfaunan utökats med 38 arter enligt en studie 2014, av forskare från bland annat Lunds universitet[1]. Att en art saknas behöver i sig inte betyda att den har utrotats, utan att den kan ha funnit bättre förutsättningar på andra platser än i Sverige.

Vår kunskap om de ekologiska sambanden mellan miljön och arter växer för varje år och vårt mål är att bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Därför lägger vi stora resurser på miljövårdande insatser och på forskning kring hållbart skogsbruk. Forskning som gör att vi förstår mer om de ekologiska sambanden och kan hitta effektiva metoder för att gynna mångfalden samtidigt som vi brukar skogen. Det är till exempel därför som du nuförtiden ser skogsdungar, höga stubbar, och kvarlämnade träd på hyggena. De är alla en del av förändrade brukningsmetoder för att skapa nytta som hem åt fåglar, insekter, lavar, mossor och tickor med mera.

 

[1] https://journals.lub.lu.se/os/article/view/19602/17723